Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man kan bearbeta Piazzollas Café 1930 ur sviten "Histoire du Tango", för att åstadkomma en konstnärligt tillfredställande och idiomatisk version för flöjt. Jag har genom studier av Piazzollas inspelningar försökt att utforma en ny version av verket som bättre harmonierar med hans uppförandepraxis. Jag har i mitt arbete även utgått ifrån en inspelning av Café 1930, gjord av musikerna Nestor Marconi och Yo-Yo Ma. Mina resultat redovisas i en textdel där jag jämför originalnoternas överensstämmelse med nämnda inspelning, samt kommer med förslag på ändringar. De ändringar som gjorts rör bland annat pauseringar, ornamentik och effekter såsom glissandi och oktaveringar.

Museum of Modern Art har varit mycket tongivande för historieskrivningen och definitionen av modernismen, "the international style". Svensk modernisms mest kärnfulla period 1930-1960, representeras av 55 objekt i MoMAs arkitektur och designsamling. De svenska objekten i samlingen visar på en reception av svensk design som mest inflytelserik under 1950-talet. Årtiondet är det mest välrepresenterade, till antalet objekt räknade, men ger också den mest representativa bilden av hur svensk design marknadsfördes i USA.De mest inflytelserika tillfällena för marknadsföringen av svensk design i USA under åren 1930-1960 är enligt konstprofessor Jeff Werner (Medelvägens estetik: Sverigebilder i USA), världsutställningen i Chicago 1933, världsutställningen i New York 1939 och utställningen Design in Scandinavia 1954-1957. Knappt hälften av de representerade formgivarna i MoMAs samling fanns med under marknadsföringen ,vilket kan visa på samband mellan marknadsföringen och samlingens karaktär..

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i jämförandet av styrdokument och läroböcker. Analysen har gjorts i tre läroböcker från tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal på tre historiska händelser: Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och hur kvinnor har framställts under 1500- talet och 1600-talet. Läroböcker har genomgått en drastisk förändring både innehållsmässigt och layoutmässigt under 1900-talet. Vissa händelser och personer lyfts inte fram i dagens läroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gått från att lägga stor vikt på enskilda individer till att lägga vikt på kollektivet..

The study concerns the history and development of hospitallibraries in Sweden in the beginning of the 1900 century.Focus is on the 1930 decade, the time of major expansionof the area. The study is based on study of literature, mainlyfrom articles but also from a few booklets from the time.The purpose of the study is to find out how the librarieswere described in the literature of the time and which goalsand tasks they had. It is also to make it possible to increaseunderstanding of the history of hospital libraries, using it asan inspirational source for development of today´s businessin a time of major change. The result of the study showsthat those goals and ideas are still valid and serve well as aninspirational basis for development of today´s hospitallibraries..

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriär och produktion med fokus på åren 1927-32, hans första sex år som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka några samtida tidskrifter försöker uppsatsen även utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria så länge.I uppsatsen ingår flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men också stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ?Swedish Grace? eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett något svalare klassicistiskt uttryck än övriga länders.

Relations between the Central Organisation of the Workers of Sweden and the Swedish Trade Union Confederation, 1910-1930:The Unification Debate The purpose of this study is to depict the hostile relations between the two unions, the Central Organisation of the Workers of Sweden (SAC), and the Swedish Trade Union Confederation (LO), between the years 1910 and 1930, the proposal of and following debate about unification being especially focused on. The questions are the following:1. What ideological differences where there between SAC and LO? 2. What ideas were common in the debate? 3.

In 1930 a new library reform came into force, which in reality was the beginning of the modern Swedish library. The purpose of this reform was to take measures to promote efficiency, for example to increase library co-operation. The Government grants were at the same time raised considerably. However, as early as in 1930, but especially the following year, the depression hit Sweden. The Government reduced the grants until the first half of 1936.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB?s socioekonomiska indelning, SEI.

Uppsats för avläggande av högskoleexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 10 hp2011.

Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhåller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen är gjord på romanerna "Måna är död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förväntad/konstruerad kvinnlighet är centrala..

Läroböcker är viktiga källor för kunskapsinhämtning och dess användare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmärksamma olika maktförhållanden i läroböckerna och uppmana lärare att gå utanför lärobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att analysera framställandet av Indien i historieläroböcker från 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. Läroböckerna analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjälp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen är den dominerande diskursen i läroböckerna från 1930-talet, medan läroböckerna från de övriga undersökningsperioderna bygger på den dominerande västdiskursen.

Denna uppsats handlar om barnkolonier och deras stora expansion i Norrbotten under andra världskriget, med särskilt fokus på Luleå stads barnkoloni Vallen. Idéer i samhället men även stora världshändelser gjorde avtryck i samhällslivet, vad syftande på barnfrågan. Den socialistiska politik som började föras i Sverige under 1930-talet satte spår i koloniverksamheten, det blev annan prägel på kolonierna, med ett annat huvudsyfte. Barnkolonierna expanderade under fyrtiotalet p.g.a. andra världskriget och med de påverkningar som följde i krigets spår, som livsmedelsbrist och hungersnöd.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnan som könsidentitet konstrueras och förändras inom den nationalsocialistiska diskursen under sjuttio års tid. Uppsatsen är en komparativ studie av den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige under 1930-talet och 2000-talet och dess syn på kvinnan. Grunden för uppsatsen och dess analys utgörs av främst tidningsartiklar från rörelsens tidskrifter från de båda tidsperioderna. I analysen av den nationalsocialistiska diskursen har jag använt diskursanalysen. Bakgrunden till uppsatsen är att synliggöra kvinnan och dess agentskap inom den nationalsocialistiska rörelsen, vilket historisk forskning oftast döljer.